Som i att behöva ta alla besluten själv. Ingen som kan säga ”Hä dug” eller sätta ner foten i mitt velande – eller för den delen bekräfta att jag resonerat bra.
Eller att behöva både göra själva jobbet och städa upp efter det. Om jag ställer mig och saftar eller syltar eller experimenterar i köket, så är det också jag som måste sköta all marktjänsten med disk och undanplockning.
3 kommentarer
Du, eller du och barnen…Men visst, det blir mer ansvar på en vuxen än på två, det går väl inte att komma ifrån…:-(
Författare
Fast ”jag och barnen” är liksom något helt annat. Då är det jag som ska motivera, instruera och tjata. Det är ett projekt i sig. Och ja, visst har jag ett ansvar i att lära barnen att göra saker. Men det är en helt annan sak än att vara två vuxna som automatiskt ser vad som behöver göras och fyller upp för varandra.
Absolut, och tyvärr…