november 2016 arkiv

Jag testar lösenordsskyddade inlägg ett tag

Poängen är inte att stänga er alla ute. Jag har funderat på det här ett tag, för att kunna plocka tillbaka lite av poängen med att kunna skriva tja, inte anonymt, men utan att hela världen kan läsa :-) Det kan vara ganska skönt ibland. Och det är liksom inte ett dugg konstigare än att …

Fortsätt läsa

Ett sånt här till

Jag tänker att vi kunde få lov att få ha lite lugn och ro. Att det kunde vara nog att du dött. Att vi kunde få stöd och uppbackning i att hitta formerna för ett nytt liv. Att vi kunde mötas av lite mer öppenhet. Att det inte skulle behöva vara nu som vi behövde …

Fortsätt läsa

Jag testar det här och ser hur det funkar. Hör av dig om du tror att jag tycker att du borde få läsa.

Fast här står nog inte jättemycket spännande egentligen. Men jag mest inte vet var jag ska göra av förtvivlan. När känslan av att allt det jag gör rätt, det jag tycker är bra föräldraskap, som att lyssna på mitt barn och försöka förstå och värdera människan, inte bara åldern, och som att försöka hitta de …

Fortsätt läsa

Vad karensdagar gör med mig

Egentligen har jag ju lovat mig själv att alltid tillåta mig att vara sjuk när jag är sjuk. Alltså att tillåta mig att sjukskriva mig när det behövs. Men det där är ju lättare när man är tydligt sjuk, liksom… När man har en rejäl förkylning eller brutit benet eller något annat konkret. Eller när …

Fortsätt läsa

Black Friday och julhandel och earth overshoot day

Idag är det Black Friday. Och i år har svensk handel uppenbarligen hakat på fullt ut: i princip varenda annons i tidningen idag nämner Black Friday, och jag får till och med mejl från fröhandel och stället där jag köpte bivaxsalva förra året om att de har rabatter i samband med Black Friday. Och snart …

Fortsätt läsa

Att våga visa svaga sidor

Det sägs ganska ofta att folk visar upp en väldigt anpassad bild av sitt liv i sociala medier. Glassiga semesterbilder, god mat, lyckliga barn och annat sånt där. Mycket positivt, väldigt lite negativt. Det där är inte en bild jag känner igen mig i: i mina flöden är det tack och lov mycket vardag och …

Fortsätt läsa

Inte Wales

Igår kväll när jag hade gått och lagt mig så fick jag antydningar om att den här mensen skulle få för sig att gå och bli som i Wales i februari. Ja, då var det ju en upptrappning på flera dagar innan det nådde fullt det läget. Men i sängen igår kväll så var läget …

Fortsätt läsa

Kommentera gärna!

Med tanke på tidigare inlägg, så vore det intressant om du som läser detta kommenterar något kort om varför du läser min blogg. Till exempel: För att du känner mig och vill veta vad som händer i mitt liv För att du känner igen dig i saker jag skriver eller finner stöd För att du …

Fortsätt läsa

Så varför läser du då?

Jag är stolt över mitt bloggande. Stolt över att våga vara ärlig om många saker som är jobbiga. Stolt över att skriva om saker som de verkligen känns, inte täcka över och linda in och låtsas. Stolt över att skriva om hur det känns även när det inte är gulligull utan även när det är …

Fortsätt läsa

Det är inte okej!

Det är inte okej att gå och dö så där! Det är inte okej att gå och dö alls, faktiskt. Du behövs här. Jag och barnen och huset och en massa andra människor behöver dig. Här. Ett sånt jävla sätt.