Jag hade med mig en del skivor in i vårt gemensamma hem. Han hade löjliga mängder. Sådana mängder att han redan när vi träffades sedan länge hade gått över till att flytta över alla skivor i plastficksfodral för att de skulle ta något mindre plats. Och vi fortsatte förstås hela tiden att fylla på med mer skivor. Mina skivor, hans skivor, och ibland gemensamma skivor. Oändligt med skivor.
De spelades under stora delar av vårt liv tillsammans på en CD-växlare för fem skivor. Men den la av strax innan han dog och ersattes av en bättre begagnad som bara kan ha en skiva i taget.
Det gick förstås i perioder hur mycket av skivorna som spelades, beroende på hur livet såg ut i övrigt. Men alldeles oavsett växte det alltid till rejäla högar med skivor som låg kvar framme på stereon. Ja visst, det fanns – finns – ju ställen där skivorna skulle vara: insorterade i bokstavsordning i lådor från Ikea. Men skivor man spelar ofta blir ju ändå liggandes kvar framme. Vi försökte hitta lösningar på det där, både i form av att bli bättre på att sortera in efter oss (funkade förstås inte) och i att ha en speciell platsback och en speciell hylla för de skivor som var igång och spelades.
Inget av det funkade ju förstås. Det innebar bara att det var både skivor i en extra låda OCH skivtravar på stereon.
När han dog var det också skivtravar på stereon. Förstås. På slutet var lyssna på musik – och prata om musik med folk som kom och fikade – en av de saker han klarade av, liksom.
Jag har inte orkat sortera i de där högarna efteråt. Jag har bara byggt på med mer ovanpå när jag velat spela annat. Fast det har länge varit ohanterligt. Och mycket i högarna som ju inte behövt ligga där, för att jag ändå inte ens vet vad det är, och inte heller orkar ta reda på.
Idag har jag gjort ett försök. Kontentan är väl ungefär att jag fyllt den där plastbacken så att den är rågad till dubbel höjd med skivor – för jag VILL inte stoppa undan allt, jag vill ha skivor i omlopp. Jag har sorterat bort alla de Sonically Speaking (medföljande skivor till tidningen Sonic) som låg framme – kanske 20-30 st?) och lagt i hans låda för skivor av det slaget. Och så har jag byggt en hög med de skivor jag tror att jag inte kommer att lyssna på i nuläget. Fast sedan inser jag att jag ändå inte vill sortera in dem i det gigantiska ”arkivet”. för då kommer jag väl aldrig att hitta dem igen – eftersom säkert 90 procent av det han har är sånt jag inte vet om jag vet vad det är. Så de får väl en egen låda.
Och det där i plastbacken… det får nog snart komma ner i högar på stereon igen. Hur skulle det annars se ut? Skivor ska ju spelas.