Det var en krönika i Malmö City (tror jag) för några veckor sedan (tror jag) där skribenten (chefredaktören?) skrev om det här med sjukskrivningar och hur mycket man har att göra på jobbet. I korthet var henoms resonemang (som jag minns det) att anställda i större utsträkning sjukskrev sig när det var mindre att göra på jobbet, eller färre viktiga möten, och liknande, och hen menade (som jag uppfattade det) att det berodde på folk mådde bättre av att ha spännande och viktiga saker att göra på jobbet.
Jag tänkte skrivit ett blogginlägg då, men hann aldrig. Så nu tar jag tillfället i akt. Nu när jag är sjuk (förkyld) och hemma från jobbet.
För jag tror inte det är så enkelt. Eller, jag tror inte det är så. Om vi då bortser från när det är riktigt illa och man har skittråkigt skitlänge på jobbet – men det är liksom en annan sak, och var inte alls det krönikan handlade om (som jag uppfattade det).
När man har mindre att göra på jobbet, och mindre skitviktiga saker att göra på jobbet, så TILLÅTER man sig helt enkelt att vara sjuk när man är det, och tar konsekvensen och stannar hemma. När det är mycket viktigt på jobet så sjukskriver man sig inte fast man borde.
Ja… det var bara det jag ville säga :-)