Ganska ofta börjar jag formulera blogginlägg i mitt huvud, för att sedan inse att det där har jag ju redan skrivit ett inlägg om. Ibland rör det sig om små saker och andra gånger om betydligt mer komplicerade saker eller stora resonemang. Och så inser jag att ju inte rimligen kan göra ett nästan ordagrant likadant inlägg igen. Men samtidigt kan jag känna ett behov av att ta upp frågan igen, för den är fortfarande precis lika aktuell och viktig, eller den där lilla saken irriterar mig lika mycket nu som då.
Andra gånger börjar jag inte ens formulera ett nytt inlägg, för jag är redan fullt medveten om att jag skrivit något jag tycker är väl genomtänkt och formulerat. Men jag tycker ämnet är dagsaktuellt och önskar liksom nästan att jag inte hade skrivit något förra gången, för nu blir jag i så fall tvungen att länka till ett inlägg vars adress börjar med 2011/07/ eller 2008/10/ och så vidare. Och det kan man väl inte göra – eller? Kanske som ett svar på något, men inte så där helt… oprovocerat och spontant?
Eller kan man det?
För egentligen är det ju ganska fånigt tänkt. Bara för att en tanke är gammal så blir den ju inte ointressant för det. Böcker kan ju ha hundratals år på nacken och ändå vara relevanta.
Men jag tänker att om det jag skrev var intressant redan när jag skrev det, så hade det fått genomslag då. Och om folk inte tyckte det var intressant då, så tycker de bara jag är tjatig om jag kommer dragandes med det igen.
För övrigt så händer det ibland att jag är fullkomligt övertygad om att jag har skrivit ett blogginlägg, eftersom jag formulerat det i huvudet så många gånger, men efter att ha letat efter inlägget får jag till slut inse att jag nog aldrig gjort det. Som svordomsinlägget häromsistens, som jag skrev när jag insåg att det nog inte fanns något gammalt inlägg att länka till.