På lördagen begav vi oss iväg för att besöka min kusin med fru och barn borta i Finistère. På vägen dit växlade vi mellan motorväg och mindre vägar. Bland annat såg vi en fantastisk järnvägsbro i Ponthou. I övrigt regnade det stundtals ganska kraftigt. Lunchen blev mackor på nyinköpt baguette, smör, skinka och ost m.m., sittandes i bilen på en parkering medan regnet vräkte ner.
Väl framme hos släktingarna regnade det också en hel del, så lördagkvällen tillbringades inomhus. Vår minsting, som är ungefär ett halvår äldre än nästkusinen (som han aldrig hade träffat innan), hade i början lite svårt att komma igång att leka, eftersom de ju inte alls har något gemensamt språk, men efter en stund lossnade det, bland annat med hjälp av playmobil och lego samt med den lekmässigt viktiga termen ”en garde” – och när vi skulle åka därifrån ett dygn senare ville vår snartsexåring absolut inte lämna sin nyfunne vän (och vi fick ett vredesutbrott att hantera).
För tioåringen fanns det inte lika mycket att göra. Att sitta med och lyssna på vuxna prata dålig engelska är väl inte så stimulerande i längden :-) Så först satt han och spelade Nintendo ett bra tag. Men sedan blev han upplärd i flugan med att göra armband av små färgglada gummiband och en typ virknål, och trots ointresse till en början så blev han aningens biten till slut.
På söndagen var vädret bättre. Vi började med att åka till marknaden i Daoulas – en mycket fin marknad med mycket korv och grönsaker och annat, och mycket ekologiska produkter. Lite svårt när man samtidigt befinner sig där man egentligen inte kan köpa hem något ens för stunden. Därefter åkte vi alla ut till havet, åt galetter och crepes och tillbringade därefter några timmar på stranden. Båda utflykterna under dagen klämde vi in alla i en sjusitsig Touran, och jag slapp köra :-)
För tioåringen var dagen dock lite småjobbig, inte minst besöket på creperiet. Att få utdelat barnmenyn, få maten serverat på Nalle Puh-tallrik och efterrätten serverad i en clownskål passar inte riktigt en tioåring…
Senare på kvällen – efter sexåringsraseriutbrottet – körde vi tillbaka hem till Etables.