Samvetesblodprov

För tre-fyra år sedan hade jag problem med förstoppning m.m. och gick på en hel massa undersökningar. I den vevan var jag också väldigt törstig. Därför var en av de saker som kom upp till diskussion med läkare diabetes. Så för säkerhets skull skulle vi kolla blodsocker på fastande mage.

Blodsockret visade sig ligga på 7,2; gränsen för diabetes tydligen på 7.

Själv funderade jag på om det på något vis kunde späkas till av det faktum att jag precis (knappt) hunnit bli frisk från influensa när provet togs.

Oavsett vilket, så ska sånt där dubbelkollas. Så det blev glukosbelastning och ny provtagning. Denna gång hamnade jag klart under gränsen (minns dock inte siffran – det var hyfsat högt för att vara normalt), och diabetesen ”avskrevs”. Men läkare tyckte att jag borde gå och kolla blodsockret varje år, på eget initiativ.

Det är inte lätt att få sånt gjort. Saker man ska göra på eget initiativ. Men som kräver att man först hör av sig till vårdcentralen. Och som kräver att man fastar ett halvt dygn innan – det ska alltså passas in med både dagen före och själva provtagningsdagen, när man ska ha möjlighet att åka och sätta sig i provtagningskön på vårdcentralen – och den kan ibland vara lång.

Det blir liksom inte av. Det blir bara ett evighetslångt dåligt samvete.

Men idag har det blivit gjort. Nu har jag både lyckats ringa vårdcentralen (förra veckan), fått en telefontid med läkare (i måndags), som skrivit remiss in till labb, lyckats fasta och låta bli att dricka i 12 timmar (igår efter träningen åt jag middag på centralen innan jag åkte hem, och sedan drack jag bara en kopp te vid halv nio, och därefter en ytterst liten slurk vatten när jag tog sertralin innan jag gick och la mig, plus att jag borstade tänderna, och i morse lyckades jag komma ihåg att inte äta något), och sedan idag kommit iväg till vårdcentraen och tagit prov.

Mer eller mindre hela natten inatt har jag halvvaknat och varit törstig och drömt märkliga drömmar om att jag av misstag råkat glömma mig och ätit något. Och jag vågade inte sitta med vid frukostbordet i morse, för att jag inte av misstag skulle äta upp en spilld flinga eller nåt sånt.

Så nu är det gjort. Nu får vi se vad resultatet säger. Och hoppas det inte påverkas av tekopp, tandborstning eller sertralinsväljningsvatten. Eller av att jag tränade igår och kanske egentligen hade behövt dricka mer än jag hann.