27/5

Två små repor på hyrbilen. Repor som vi inte vet vad de kommit av – varken jag eller svärmor tror vi kört emot något. Självrisk på 8000. Kanske kommer det att kosta så mycket, kanske något mindre. Evinnerligt sura pengar för något jag aldrig skulle bry mig om på en egen bil. Mitt inre förhandlar med andra saker: tillfällen när vi kommit billigare undan, tillfällen vi klarat oss utan problem, utslaget på en massa tillfällen blir det inte så mycket, och så vidare. Likförbannat är det sura pengar. Jag som kämpar med att inte ta saker så blodigt, inte vara skräckslagen över att köra andra bilar och så vidare.

Elvaåringen är hemma förkyld.

Svärmor är kvar hos oss.

Med lite tur får kanske mannen komma hem till oss igen idag.

—-

Mannen hemma. Trött. Vilar.

Själv är jag mentalt slutkörd. Så många saker för huvudet att hantera. Så många osäkerheter. Så mycket vacklande. Mental overload.

—-

Jag går och gräver upp vindor i trädgårdslandet. De påminner mig om cancersvulster. Små och söta och till synes harmlösa i början. Men när de väl tar fart kan de kväva kraftfulla växter.

—-

Ironin i att jag nyss börjat titta på Sagan om ringen-film och -dokumentärer igen (samt sett Hobbit-filmerna). Sist vi satt och tittade på dem var när jag var höggravid och vi väntade på att det skulle bli dags att föda. Det är någon sorts livscykel som passerat; nu sitter vi och väntar på annat. Oklart vad.