Apropå förmåner i jobbet och sånt… Ett ämne som återkommer då och då är hur man ska få folk att resa mer miljöanpassat, både till och från jobbet och när det gäller tjänsteresor. Huvudsakligen handlar det ju om att välja bort bil och flyg och i högre utsträckning förflytta sig med tåg, buss, cykel och till fots.
En sak jag länge förordat är att arbetsgivare kan erbjuda sina anställda månadskort på kollektivtrafik som en personalförmån. Kortet kan då både användas privat och i jobbet. Det blir ekonomiskt fördelaktigt att välja kollektivtrafik för resor till och från jobbet, och det blir mindre krångel för resor inom jobbet än om man till exempel ska boka och hämta arbetsplatsens gemensamma kollektivtrafikkort eller köpa lösa biljetter och sedan söka ersättning.
(Personligen står jag alltid för alla mina buss- och tågresor inom länet själv, även på arbetstid – för jag köper varje månad ett månadskort som gäller för hela länet, eftersom jag behöver det för att ta mig till jobbet – och det käns liksom meningslöst att jag ska krångla med att använda jobbets betalningsmedel av principiella skäl när jag har ett kort som ändå gäller. Det innebär förstås att jag sparar lite pengar åt jobbet.)
Men att erbjuda sina anställda gratis kort på kollektivtrafiken som personalförmån är tydligen extremt ofördelaktigt, så som skattesystemet ser ut idag. Så förslag av det slaget avfärdas alltid med att det helt enkelt inte går.
– Vore det inte bättre att försöka gör något åt dessa regler istället? Det där har liksom diskuterats så länge jag varit på arbetsmarknaden, det vill säga de senaste femton åren – borde det inte vara dags att lösa nu?
En annan liten detalj slår mig ungefär varenda gång jag är på resande fot i arbetet: Kaffet.
På min arbetsplats har jag tillgång till fritt kaffe. Det finns ”riktigt” kaffe i fikarummet, och dessutom finns Selecta-automater på flera ställen i byggnaden. Jag kan alltså gå och hämta mig hur många koppar kaffe och te jag vill under dagen utan att det kostar mig något.
I alla fall så länge jag arbetar ”i huset” (alltså på kontoret).
Men så fort jag befinner mig på resande fot får jag själv bekosta kaffet. Och kaffe på resande fot är ärligt talat inte en försumbar kostnad.
Då tänker jag att en lösning som innebar fritt kaffe på resande fot (någon sorts klippkort eller annat) till de som reser med kolektivtrafik på arbetstid skulle vara en ganska schysst gest och en vettig förmån.
One response to “Förmånsförslag: resekaffe”