Jag vaknade inatt – klockan var kanske 1? Hade konstigt ont i magen. Mådde konstigt illa. Kändes skumt i hela kroppen… Kändes inte alls bra 
Något fel med ”magen” (bebis)? Missfall?!?
Kräksjuka på G?
Matförgiftning?
Eller något annat?
Gick ner till toa. Kändes verkligen som att nu håller jag på att bli riktigt dålig. Det kändes liksom i armarna, på något vis. Jag var beredd på allt från kraftiga blödningar till kaskadkräkningar och ränneskit.
Inga blödningar, i alla fall.
Ingen diarré heller. Men en rejäl omgång fisar.
Och sedan kändes det som att jag skulle kräkas. Fick hela alltet, med susningar i huvudet och öronen, kallsvettning… Kändes ännu mer i armarna (svårt att förklara). Fast sedan kom det av sig, lugnade ner sig lite. Som att det inte var dags att kräkas riktigt än, utan om en stund.
Jag bad sambon bädda åt mig på soffan, så att jag skulle ha närmre till toaletten och inte smitta ner honom om det nu var kräksjuka, och ställa fram en hink åt mig ifall att. Vilket han okså gjorde. Jag la mig på soffan, och det lugnade ner sig en stund.
Sedan ökade det på igen, sus, illamående, magont… och jag satte mig upp en stund och undrade om det var dags att rusa till toa. Men efter en stund lugnade det ner sig såpass att jag kunde lägga mig ner igen.
Sedan somnade jag – och sov nog ganska gott, tror jag. Var lite extra trött i morse, men inget mer. (Jo, jag ”gravid-kräktes” en omgång på morgonen, men det är liksom en helt annan sak.)
Jag undrar så vad det var.
Var blodpuddingen igårkväll för dåligt stekt?
Var lingonsylten – som stått i matkällaren läääääänge – dålig?
Eller var det bara en effekt av att jag hade ätit en hel del rå vitkål?
Läsigt var det, i alla fall. Jag var verkligen övertygad om att jag var rejält sjuk, på ena eller andra sättet.
Hallå, du där inne, hur är det med dig? Är allt som det ska? Mamma oroar sig…