Category Archives: Hus och renovering

Bygg- och husstatus

Murarna var alltså här i förra veckan. Murade upp nederdelen av verandan i ett kick. Och har sedan även putsat in- och utsida.

Igår var elektrikern här. Det innebär att den nya ugnen är på plats (fast jag har inte hunnit testa den; jag vill först läsa manualen och har inte hunnit eller orkat än). Dessutom innebär det att ytterbelysningen på innergården är på plats, och att vi fått upp två lampor i orangeriet. Och att belysningen i hallen utanför badrummet funkar för första gången sedan älsklingen dog.

Murning och nervositet

Idag skulle muraren komma och fixa det där på verandan. Och jag inser att jag gått omkring hela helgen och varit nervös för det. Inte bara det där med stolparna. (Jag har för övrigt lyckats flytta ut en; den andra lyckades jag få loss men inte fästa utanför, och den tredje hade jag tänkt banka loss idag på morgonen innan han kom.) Utan för hela grejen.

Nervös för att jag liksom faktiskt inte har stenkoll på det här projektet och alltså inte kan svara säkert på allting. Men ändå måste kunna svara för allt, alternativt göra ställningstaganden och ta snabba beslut. Och nervös för att det finns en massa osäkerheter, och att inget kring det där bygget är perfekt, och…

Fruktansvärt nervös, helt klart. Nästan nånstans i gränslandet av en audition, fast med ännu sämre möjligheter att förbereda mig.

Så en konstant och ökande oro i kroppen och själen. Och därmed också en längtan att få det överstökat. En vetskap om att det enda som kommer att göra det bättre är att det bli överstökat.

Idag regnar det. (Vilket ju väderprognosen sagt åtminstone sedan han var här och tittade i onsdags.) Idag på morgonen ringde muraren och sa att de ville skjuta på det på grund av vädret. Fullt förståeligt, förstås. Men det innebär att jag inte blir av med de förhöjda adrenalinhalterna idag heller.

Så förhoppningsvis kommer han imorgon också. Och då kommer elektrikern också. Och ugnsleverans från Ikea. Och mina adrenalinhalter kommer att fortsätta ligga på otrevliga nivåer.

Hur hög ska muren vara?

Jag tycker inte om matematik med osäkerhetsfaktorer…

Nå.

Avståndet från den nu murade ytan ovanpå grundstenarna och upp till bjälkarna i ytterkanten av verandataket är ca 212 cm. (212,5 på ena sidan, snarast närmre 211,5 på andra sidan. Tror jag. Det är inte helt lätt att mäta.

Fönstren (fönsterbågarna) som ska användas (ska ”fastmonteras”) är ungefär 132 cm höga. Eller mellan 131,5 och 132. Ungefär.

Ovanpå den nederdel som ska muras ska det först läggas en 45 mm tjock regel (som ska vara bred och också agera fönsterbräda?). (Ja, det ska in asfaltspapp där emellan. Men det gör ganska liten skillnad – 3 mm?) Sedan fönster. Och överst också en 45:a.

Det borde ge 71 cm mur nertill? Hur pass mycket marginal ska man liksom ha på det? Funkar det att säga att den ska vara 70 cm?

Prokrastinering och stolpar

stolpar

I tisdags ringde jag en murarfirma och frågade om det kanske möjligen eventuellt kunde vara så att de kunde ta sig an det här jobbet med att mura nederdelen av verandan.

På onsdagen var han här och tittade och konstaterade att jadå, det här kan de göra.

”Men de där stöttorna som går mellan taket och grunden, de måste ju bort, hur gör vi med det?” frågade han.

”Det ber jag min pappa eller nån om hjälp med att lösa”, sa jag.

”Bra. Vi kan nog komma på måndag, om det funkar”, sa muraren.

 

Men mina föräldrar är i Göteborg i helgen.

 

Det här är alltså läget:

Verandataket är uppallat

  • dels med stolpar i hörnen, som liksom sitter i spjärn mot marken utanför
  • dels med stolpar mot grunden

Stolparna mot grunden kan förstås inte stå där när det ska muras, de är i vägen. Alltså måste jag flytta på dem innan måndag.

Pappa tror inte egentligen att jag behöver ersätta dem utan att det i nuläget ska räcka med stolparna i hörnen under tiden det muras och det nymurade bränner. Om jag förstår honom rätt satt de inte ens där under tiden som det gjöts ovanpå grundstenarna-

Min nervösa mage tvekar. Klarar det sig verkligen?

Å andra sidan hör det här på alla sätt till sånt jag känner att jag klarar förbannat dåligt själv. Jag skulle vilja fixa nya stabiliseringspunkter. Eller snarast göra likartat på de där stödpunkterna som måste bort: palla upp utanför grunden och sätta stolparna i spjärn där också.
Men jag är livrädd för varje steg i den processen. Det är sånt som kan bli så FEL (TM).

Och jag prokrastinerar av helvete. Med en konstant oro i magen. Hur ska jag göra?

Fortsättning på ugnshistorien: Schrödingers ugn och kundservicen som inte är kundservice

Efter förra veckans turer med ugn, där Ikea först hade ugnen vi skulle beställa och sedan när jag väl skulle beställa hade slutat ha den, har jag diskuterat olika lösningar med mina föräldrar. Borde de försöka köpa en av de tre kvarvarande ugnarna i Göteborg när de ska upp dit nästa helg? Hur stora är oddsen för att de ugnarna faktiskt finns? Eller borde jag köpa ugn någon annanstans ifrån? Högre pris, mindre funktioner?

Nå, man måste ta tag i saker. Även alla jobbiga saker. Så nu idag tänkte jag att nu får jag väl ta mod till mig och beställa ugn från Gränsbygden.

Men jag tänker att innan jag gör det ska jag i alla fall kolla på Ikeas webb en gång till. Man vet ju aldrig.

När jag går in på den gamla länken till ugnen hamnar jag på huvudsidan för kök. Vilket ju antyder att ugnen ifråga nu verkligen är helt bortplockad. Men jag trasslar mig i alla fall vidare i hierarkin, till ugnar. Och hittar Gränslös med pyrolytisk rening.

Den står som NYHET. Fast det verkar inte vara någon skillnad mot innan. Men det är säkert nytt artikelnummer?

Lagersaldosystemet hävdar att det finns tre exemplar i Malmö.

Jag provar att lägga en ugn i kundvagnen och går vidare mot den elektroniska kassan via kontrollen för leveranstid till mitt postnummer. Inga felmeddelanden.

Finns den? Och är det verkligen samma?

Informationen om ugnen antyder inga förändringar mot den ugn som plockades bort för en vecka sedan. Men för säkerhets skull vill jag ändå kolla så att temperaturspannet fortfarande är detsamma. Så jag går in i Ikeas chat. Vi kan kalla min motpart i chatten för Lisa (så vet ni att just Lisa heter hon inte :-) )

Lisa
11:58:20 Hej, mitt namn är Lisa. Vad kan jag hjälpa dig med?

Sanne
11:59:26 Hej!
För en vecka sedan, när jag skulle beställa ugnen Gränslös med pyrolytisk rening, så fick jag beskedet att den hade utgått. Nu verkar den finnas igen och står som nyhet… Men innan jag knappar iväg min beställning så vill jag kolla av så att den även nu har temperatur spannet 30-300 grader.
12:00:11 Artikelnummer: 703.491.53

Lisa
12:01:57 Det står inget om graderna på den.

Sanne
12:03:04 Nej, det är just därför jag skickar frågan till dig. Eftersom gradantal inte står i den info man kan få via webben, men jag däremot kunnat få svar på det via kundservice tidigare.

Lisa
12:03:17 För att kunna hjälpa dig på bästa sätt ber vi dig kontakta vår kundservice på telefon 0775-700 500.

Sanne
12:04:18 För mig som kund är det väldigt märkligt att ni är så förtjus ta i att hänvisa vidare till kundservice på telefon , när chatten också anges som kundservice…

Lisa
12:05:22 Vi hanterar enbart snabba frågor via vår chatt så som frågor gällande sortiment/ varuhus och öppettider . Då jag inte har möjlighet att hjälpa dig med ditt ärende via chatten rekommenderar jag dig kontakta oss via telefon på telefonnummer 0775-700 500.

Sanne
12:06:53 Jag skulle föreslå att ni förtydligar infon om vad för sorts frågor ni vill svara på via chatten i presentationstexten för chatten. För det står så här: ”Här kan du chatta med IKEA kundservice när du har frågor om produkter,
behöver monteringsanvisningar eller vill ha hjälp att beställa från IKEA.se.”
12:07:16 Men i själva verket är chatten bara till för det jag snabbare själv kan hitta på webbsidan?

Lisa
12:07:43 Jag är ledsen att jag inte kan hjälpa er mer här via chatten.
12:10:31 Kan jag hjälpa er med något annat?
12:10:45 Tack för att du kontaktade oss. Ha en fortsatt trevlig dag!

På de där sista 14 sekunderna hann jag inte skriva att jag verkligen vill att de ska ändra infon om chatten så att den stämmer med verkligheten…

Nå. Jag ringde kundservice. Och där kunde de i alla fall leta reda på och konstatera att det var samma temperaturspann som innan, och det skulle inte vara någon annan skillnad heller. Bara en ”uppgradering” utan ändringar.

Nu har jag beställt en ugn. Den ska komma någon gång den 11 oktober, mellan kl 07 och 21.

Ikeakväll

Ikväll har vi varit på Ikea. För det lutar åt att det blir en Ikeaugn den här gången också: En Gränslös med pyrolys. 30-300 grader; varmluft; stor volym; självrengöring. Och så bra pris men ändå tillverkad av Electrolux, om jag förstått rätt. Fast innan jag bestämde mig ville jag åka dit och ”klämma på den”.

(Ett problem kvarstår dock. Visserligen ska det inte vara några problem med storlek och stomme på köksskåp – det ska tydligen vara så att alla ugnar passar i stommen. Men ovanför gamla ugnen sitter en passbit/list, typ 9 cm bred. Och den gamla ugnens front är 58 cm. Och den nya är i så fall 58,9. Så jag måste såga i brädan och få det snyggt – hahaha! – eller ersätta med något annat. Som en rostfri list som personalen på Ikea föreslog – men den de säljer är nog istället för smal. Jaja.)

Nå. Jag lyckades i alla fall få med mig barnen till Ikea – trots suckar från nästantonåringen. Och jag körde dit. Det har alltid brukat vara älsklingen som kört när vi ska till Malmö – jag gillar inte körning inne i Malmö, och tja, det har nog alltid blivit han som kört när vi ska till Ikea också. Så på något vis kändes det som övningskörning och ta itu med lite små trösklar där också.

Plus att gå på Ikea ju är en jättekonstig grej utan älsklingen. Eftersom han, och vi, varit så väldigt mycket Ikea. Ikea är så mycket förknippat med honom.

Det är inte samma sak att gå där själv som att gå där och diskutera lösningar och upptäcka nya produkter tillsammans med honom.

Det är dessutom väldigt annorlunda att åka någonstans två vuxna och två barn och man som vuxna kan hjälpas åt att hantera att barnen tycker det är tråkigt och egentligen vill hålla besöket till minsta lilla. När jag åker på egen hand med barnen så pallar jag inte med den striden. Så vi har ”klämt på ugnen” och vi har köpt några glas, och vi har ätit kvällsmat, men det är också allt vi gjort på Ikea ikväll. Jag skulle ju gärna ha strosat en stund och sett lite mer, men det ville inte barnen. Det vill de liksom aldrig – de vill hålla sig till att följa med och göra det som absolut behöver göras och sedan åka hem.

Att vara ute och köra lite längre så där om kvällen ger för övrigt fritt spelrum åt tankeverksamheten på ett annat sätt än när man är hemma. Och varje ny situation som infinner sig ”efter döden” ger liksom utrymme för nya tankebanor. Så huvudet har under bilkörningen tassat runt i nya sorge- och saknadsmarker, med tankespår jag liksom inte avverkat ännu.

Detta samtidigt som jag funderat över konstiga billjud och oroat mig över att bilen kanske börjar bli typ gammal och sliten och att det även på det området känns väldigt ensamt att vara den som måste bedöma vad som behöver kollas upp och aldrig ha en normal motpart i vardagen.

Helgen

Helgen i övrigt då?

  • Tvättat
  • Fått pannan att funka, verkar det som
  • Fixat tusen småsaker och i lyckats ha barnen involverade i hyfsat mycket också
  • Målat grönt på fem fönster, vilket innebär att åtta har fått två strykningar grönt och två har fått en strykning

Söndag kväll. Jag är löjligt trött. För stunden hänger huvudet inte riktigt ihop. Så även om klockan inte är tio så är det osannolikt att mitt huvud ska klara av att formulera några av de andra tankar som egentligen vill bli blogginlägg. För då går jag sönder.

Och nu: en djungel av ugnar men ingen info om det väsentliga

Ugnen gick ju sönder i förra veckan. I fredags skickade jag in skadeanmälan till Eon, och redan idag har jag mejlledes fått besked. Eftersom ugnen var sju år gammal får jag halva inköpsbeloppet, plus att jag får 1000 kr för installation av den nya ugnen av behörig elektriker. Gott nog så.

Men nu måste jag välja ny ugn. Och det är jävligt jobbigt. Det finns så FRUKTANSVÄRT många ugnar att välja på därute i djungeln. Och informationen om vad som är samma och vad som är olika är extremt bristfällig.

Ja. på ett sätt vill jag ju bara ha en ugn som ersätter den som funnits där. Och när vi valde den så var det väl egentligen bara att den skulle ha varmluft som var väsentligt.

Men. Den trasiga ugnen hade en maxtemperatur på 250 grader. Det har jag svurit över, för det är faktiskt väldigt lågt som maxtemperatur. Och dessutom har den legat lågt i temperatur i övrigt. Alltså: har man ställt in den på 200 så har den nog snarast blivit kanske 185 grader varm. Nej, jag har aldrig mätt temperaturen, jag har bara konstaterat så väldigt många gånger att jag måste höja jämfört med vad det står i recepten. Så: den här gången vill jag ha en ugn som har en maxtemperatur som är betydligt högre än 250 grader. Det är önskvärt att ugnen kan bli 300 grader varm.

Den gamla ugnen har dessutom haft en lägsta temperatur på 80 grader (eller var det till och med 90?).Och det är också dumt. För det finns tillfällen när man vill kuna köra något på riktigt låg värme. Saker som ska torkas. Eller kunna ha burkar man snart ska fylla sylt i i en varm ugn under tiden de väntar.

Vilket temperaturspann en ugn har är alltså mycket väsentlig information enligt min uppfattning. Men den informationen finns inte. Inte i manualer, inte på vitvaruförsäljarnas webbar, inte på prisjakt. Ugnstemperatur är uppenbarligen en ickefråga.

En annan grej är ju att det är trevligt om plåtarna från den gamla ugnen passar i den nya. Eftersom de standardmässiga plåtmängderna man får med – en plåt och en långpanna – inte räcker, så har vi skaffat två extra plåtar. Som sagt var, det vore trevligt om det gick att använda dem även framöver. Men det går ju liksom inte heller att få veta. Vilka plåtar är kompatibla med vilka ugnar, liksom? Sånt vill jag veta.

Och så är det det där med mått. Alla ugnar ska visst passa i samma ”hål”, man utgår från en modul på 60×60 cm. Fast fronten på den nuvarande ugnen är faktiskt bara 58 cm hög. Biten ovanför täcks av en liten träplatta i samma utseende som resten av köket. Om nästa ugn är en cm högre – vilket nog verkar vara sannolikt när jag tittat runt – så lär jag behöva såga i den där betsade träbiten… Undras hur snyggt jag lyckas få det?

Och så skulle jag ju ärligt talat vilja ha folks omdömen: vilka ugnar har varit till belåtenhet och funkat som de ska?

Men istället möts man av säljande oneliners om de olika ugnarna:

Rostfri inbyggnadsugn med varmluft

Stilren multifunktionsugn

Varmluftsugn med LED-display

Rostfri med Anti Fingerprint-behandling

Rostfri inbyggnadsugn med varmluft

Modern och bekväm inbyggnadsugn

Vill man ta ett väl överlagt och informerat beslut är det uppenbarligen så att man själv måste kräva ut specifik information för varje ugn själv? Så much för konsumentmakt.

Lampbrädor på plats – utan din hjälp

Idag har jag slängt ut tomaterna ur orangeriet. Slutskördat det som var moget och struntat i det fåtal gröna kart som fanns kvar. Plantorna var så risiga och var mest i vägen, både för fönstermålande och annat.

Jag åkte till närmsta byggmarknaden och köpte två fullängdsklädselbrädor (4,2 meter) och sex gaffelankare, och jag fick hjälp att stoppa in brädorna och spänna fast dem, och de stack bara ut lite ur bakluckan, men jag körde ändå väldigt långsamt på vägen hem för att de inte skulle skaka till och slå sönder vindrutan inifrån.

Det är ett elände att inte ha dig här! Det finns ju ingen jag kan fråga vilka skruvar vi använde sist. Och ingen som kan hålla när jag ska sätta upp saker.

Nå. Jag har sågat och skruvat och klättrat och jonglerat saker. En fyra meter lång bräda med fyra gaffelankare som ska passas in på fyra bjälkar ett par meter upp, placeras i våg och skruvas fast. Jag har för få händer och kan inte hålla på mer än ett ställe i taget, och det är tungt att hålla, och dessutom samtidigt försöka hålla bräda och skruv och skruvdragare… Det blev inte så bra som man kunde önska.

Åttaåringen hjälpte mig i alla fall med att räcka mig skruvdragare och vattenpass på den korta biten över dörren.

Så nu sitter de uppe: klädselbrädor på väggen allra längst upp på taket på den höga långväggen. Där ska elektrikern fästa lampor.

Jag jobbar vidare utan dig. Fastän det är så sabla fel och dumt att du inte får vara med.

Och nu har det alltså gått en hel tomatsäsong sedan du dog.

Cancerångesten. Alltid.

Marken intill Kustbevakningens huvudkontor på Stumholmen i Karlskrona innehåller förhöjda halter av giftiga ämnen, visar en saneringsrapport som SVT Nyheter Blekinge tagit del av.

Förra veckan rapporterade Sydöstran att nio anställda vid en avdelning på huvudkontoret har drabbats av cancer eller andra allvarliga sjukdomar de senaste fem åren. Kustbevakningen har inlett en utredning av den fysiska och psykosociala arbetsmiljön för att klarlägga om det finns arbetsrelaterade orsaker till sjukdomsfallen.

(Texten hämtad från artikel i Sydsvenskan.)

Och ångesten slår till igen. För det där är sånt jag verkligen oroar mig för: att det ska finnas giftiga eller farliga ämnen i marken där vi bor. Att något sådant ska ha orsakat älsklingens cancer. Att vi andra i familjen också ska drabbas, också ska dö, för att vi bor där vi bor.

Och i morse upptäckte jag en liten eternitplatteskärva i gången fram till huset. Igen. Det kommer att fortsätta dyka upp sådana lite då och då i all evighet. Och jag undrar hur man egentligen gjorde när man la taket, när man liksom strösslat småbitar omkring sig typ lite överallt.

 

Och om någon funderar över vad jag önskar mig i julklapp, så önskar jag mig att det ska tas prover på jorden i vår trädgård, så att vi i alla fall kan utesluta biten med gifter i marken.