Category Archives: Miljö

Utmaning till storbloggarna: skriv om hållbar konsumtion!

En stor och viktig fråga inom arbetet för hållbar utveckling är hållbar konsumtion. Vad vi köper, hur det tillverkas, hur länge man använder sakerna innan man slänger dem, och så vidare, påverkar miljön både i Sverige och i andra länder.

Viktiga frågor att ställa sig när man shoppar är till exempel:

  • Hur odlades bomullen?
  • Hur är arbetsvillkoren för dem som odlar och för dem som jobbar i fabriken?
  • Vilka gifter används i processen, och hur mycket energi går åt?

Men också:

  • Behöver jag verkligen den här prylen?
  • Är det kanske bättre att jag köper en sak som håller länge än jättemånga som slits ut snabbt eller som jag snabbt tröttnar på?
  • Kan jag laga mina saker istället för att köpa nytt? Eller köpa begagnat?

Och så vidare. Jag kan orda på hur länge som helst om detta, förstås.

Men ärligt talat, vad jag skriver här, i min lilla blogg, som förmodligen läses mest av redan frälsta miljönördar, det gör inte särskilt stor skillnad.

Det som däremot gör skillnad (tror och hoppas jag) är om de stora bloggarna, som skriver om shopping och mode och livsstil och som har många många läsare, skriver om de här frågorna och får sina läsare att tänka till.

Den 31 mars är det dags för Earth hour igen. WWF vill att man ska utmana människor att göra insatser för miljön.

Så: jag utmanar Sveriges storbloggare att skriva om hållbar konsumtion. Alla som skriver minst två genomtänkta inlägg om hållbar konsumtion under vecka 13-14 får en länk från min blogg i ett samlingsinlägg när perioden är slut. Läs min utmaning på WWF:s webbplats.

Jag vet att det inte är mycket till morot att erbjuda :-) Ni är större än mig. Så jag får helt förlita mig till er goodwill :-)

Och jag ska erkänna: jag läser inte era bloggar. Kanske skriver ni redan massor om det här? Nå, då blir det ju en enkel match, eller hur?

Uppslag till vad ni kan skriva om:

  • resurshushållning i stort
  • ekologisk bomull, recyclad polyester och andra bra material
  • färgning av kläder
  • hur man väljer kläder, skor, väskor och annat man kan ha länge
  • hur man lagar saker på ett piffigt sätt
  • second hand, klädbyte, återbruk
  • produktionsförhållanden på plantager och fabriker
  • klädkedjornas engagemang i hållbarhetsfrågor (både miljö och socialt) (sök på CSR)
  • varför det är bra att köpa varor som inte transporterats så långt
  • ekologiska fotavtryck

… men det finns förstås hur mycket som helst :-)

Så – antar ni utmaningen?

Sanne försöker folkbilda: ozonskikt och växthuseffekt

Det finns en massa saker som jag tycker är självklara, som jag antar att alla vet vid det här laget, och jag blir lika förvånad var gång det visar sig att jag har fel.

Men det är lätt att bli hemmablind, och man ska inte bara anta att folk kan och vet. Ibland ska man istället ta sig tid att förklara.

Så, idag tar vi det här med växthuseffekt och ozonskikt: Det är INTE det förstörda ozonskiktet som orsakar växthuseffekten. (Det här blir, självklart, en väldigt förenklad genomgång.)

Först ozonskiktet:

Ozon är en gas. En ozonmolekyl består av tre syreatomer (till skillnad från syrgas, som består av två syreatomer).

Ozon är både bra och dåligt. Det beror på var det finns någonstans.

Ozon som finns långt uppe i atmosfären (i stratosfären), det vi kallar ozonskiktet, är bra. (Egentligen är det inget ”skikt”, utan en del av atmosfären där koncentrationen av ozon är väldigt hög.) Ozonet där uppe gör nytta genom att minska mängden farlig ultraviolett strålning (från solen) som kommer ner till oss.

Ozonskiktet höll på att förstöras på grund av freoner (klorfluorkarboner) som människor släppte ut. Nu har de utsläppen minskat kraftigt, och ozonhålen börjar läka, det vill säga det har hunnit nybildas en hel del ozon däruppe. (Ozon nybildas hela tiden däruppe, men freonerna gjorde att ozonet bröts ner snabbare än det nybildades.)

Ozon finns också nere vid marken. Det är dåligt. Ozon är nämligen farligt för levande organismer (men sådana finns det ändå inte långt där uppe i ozonskiktet, så det gör inget) – både för oss och för till exempel grödorna på åkrarna.

Ozonet vid marken, som också kallas marknära ozon, orsakas av oss människor. Vi släpper ut kväveföreningar och kolväten (till exempel i bilavgaser), som sedan reagerar med varandra i solljus. Och då bildas ozon.

Vi förstör(de) alltså ozon där det behövs och orsakar nytt där det gör skada… Typiskt människor.

Och så växthuseffekten:

Solens strålar värmer jorden. Värmen stiger sedan uppåt igen i atmosfären och ut mot rymden. Men en del av värmen hålls kvar i atmosfären. Anledningen är de så kallade växthusgaserna, bland annat koldioxid och metan – men i viss utsträckning även freoner.

Växthuseffekten kallas så för att det blir lite grann som ett växthus: värmen stannar kvar innanför taket. Växthuseffekten är nödvändig för livet på jorden – utan den hade det varit skitkallt – men problemet nu är att mängden växthusgaser ökar, och då hålls mer av värmen kvar. Därför förändras klimatet.

Sammanfattningsvis:

Det är inte det förstörda/skadade ozonskiktet som orsakar klimatförändringar.

Beröringspunkter:

  • freoner, som bryter ner ozonet är också växthusgaser (mycket elaka sådana)
  • ozon är en växthusgas (men det är till exempel vatten också. Problemen med växthusgaser uppstår när deras halter i atmosfären ökar)

Så, ja, visst finns det beröringspunkter. Men det beror egentligen på att många av de saker vi människor släpper ut och skitar ner med har flera olika negativa effekter. Det betyder inte att det rör sig om samma miljöproblem.

För dig som vill lära dig mer om ozonskiktet:

Miljökvalitetsmålet Skyddande ozonskikt

Naturvårdsverket

Mer om marknära ozon:

Miljökvalitetsmålet Frisk luft

Mer om växthuseffekten:

Miljökvalitetstmålet Begränsad klimatpåverkan

Naturvårdsverket

Du kanske bara vill läsa om miljö? Eller föräldraskap? Husrenovering? Eller genus och normer?

Min blogg är en väldigt blandad blogg. Jag skriver om allt möjligt – saker som intresserar och engagerar mig, saker jag gör och saker i vardagen (mer om mig och bloggen).

Jag vet ju inte vilka ni som läser och följer min blogg är. Kanske är det bara mina kompisar som läser, och kanske är ni allesammans intresserade av allt som händer i mitt liv, eller allt jag tänker och tycker.

Men om det nu är så att just du faktiskt bara är intresserad av att läsa mina inlägg om ett visst ämne, så verkar det som att du kan slippa allt det andra, genom att prenumerera på min blogg via www.bloglovin.com/sv.

Det du gör då är att du gör en sökning på till exempel http://www.sanneskriver.se/category/miljo/ på bloglovin (om det nu är kategorin Miljö du vill följa), och så klickar du för att du villfölja den bloggen. (Ja, du måste förstås ha ett konto på bloglovin.) Då kommer du att få just bara mina postningar om miljö.

Men varför har du då inte flera olika bloggar, när du skriver om så olika saker?

Jag har testat att ha det så. Det blir väldigt rörigt. Ganska ofta hänger de olika sakerna samman, mer eller mindre. Det blir ett ständigt vägande av vad som ska ligga i vilken blogg, och korslänkningar, och saker som måste skrivas dubbelt. Jag vill leva mitt liv integrerat med mig själv. Då blir det en hel del inlägg som kommer att inkludera både föräldraskap, renovering, genusfrågor och miljö. (Och då blir inläggen lagda i flera kategorier.)

Det är inte lätt att ta reda på det man vill ens i dessa informationstider…

Jag vrider mitt huvud ur led.

Jag vill ju laga mer vegetariskt. För miljöns skull. Men jag vill också veta säkert att mina barn får i sig vad de behöver.

Som jag skrivit tidigare så är de inte glada för linser, bönor, kikärter och sånt. Det kan ibland gå att lura med i små mängder, men inte att ha istället för kött/i lika stor mängd som kött. Kikärtsbiffar har tidigare funkat ibland, men nu vägrar minstingen sådana också.

Nötter gillar de inte heller. Och jag gillar inte smält ost.

Det är mycket möjligt att det protein de får i sig köttvägen andra dagar är tillräckligt. Jag har ju inte tänkt gå över till bara vegetariskt, men jag vill att vi ska kunna äta vegetariskt ett par dagar i veckan eller så.

Men jag skulle ju vilja veta.

Så jag har surfat runt på Livsmedelsverkets webb. Och jag hittar inte det jag söker. Visst, jag kan hitta hur många energiprocent som bör komma från protein. Jag kan hitta vad olika åldergrupper bör äta i energimängd per dag. Och jag kan hitta näringstabellerna där man får veta för varje födoämne vad det innehåller. Men jag tycker inte det känns rimligt att sitta och räkna och räkna och räkna. Det är inte så exakt jag vill ha heller. Jag vill veta på ett ungefär: Hur mycket kött behövs det per dag till en 3-åring respektive en 8-åring? Hur mycket mostvarar det i bönor/linser/liknande? Kan jag ersätta en dags kött med ett ägg? Och så vidare. Och kan jag anta att om de ätit rimliga mängder kött i skolan/på dagis så behöver de egentligen inget riktigt proteintillskott på kvällen, utan klarar sig på en grönsaksrätt utan bönor och linser?

Jag skulle också vilja veta hur viktigt det är att sprida ut proteinet jämt över veckan. Om jag vet att barnen stoppat i sig mer kött än de behöver en dag, är det då okej att de får betydligt mindre protein några dagar senare?

Det är sånt jag funderar på. Jag försöker se till att bli påläst. Men uppenbarligen letar jag info på fel sätt eller på fel ställe.

Köp honung!

Honung är viktig. Ekologisk honung är ännu viktigare. Och allra helst ska den, för mig som skåning, vara från Skåne.

Varför honung är viktig?

Därför att bin är viktiga. Bin pollinerar en massa växter. Bland annat grödor som är viktiga för människan. Som äpplen. Utan bin inga äpplen.

Jordbruksverket uppskattade år 2009 att det ekonomiska värdet av pollineringen av odlade grödor i Sverige är mellan 189 och 325 miljoner kronor. Utöver det tillkommer pollination av vilda växter, till exempel blåbär och hallon. Globalt sett är ungefär en tredjedel av den mat vi äter helt beroende av pollinerande insekter, och omkring 85 procent av pollineringen görs av honungsbin.

Det kallas ekosystemtjänster: tjänster som naturen ”bistår” oss med, och som i många fall är livsviktiga för oss. Men som vi oftast inte betalar något för. Snarast struntar vi ofta i att ta hänsyn till dem och riskerar att sabba dem.

Rent vatten är en annan ekosystemtjänst.

Antalet bin i världen minskar. Därför måste vi värna om bina.

Både vilda och tama bin mår bättre utan gifter, och pollineringen blir bättre vid ekologisk odling.

Och ja, i det kritiska läget som råder så är det viktigt att gynna alla bin. Biodlarna – de som håller tama bin – behöver ha betalt för sitt arbete. Och det får de genom att vi köper honungen.

En annan variant är att adoptera ett bi.

Efterlysning: Bra vegorecept!

Jag behöver lite input. Jag har ju skrivit en del tidigare om att jag gärna vill laga och äta mer vegetariskt – men det är ju inte alltid så lätt, med tanke på att barnen inte är särskilt glada för bönor och linser. Eller ja, i alla fall inte sådana som varit torkade och sedan (blötlagts och) kokats. Och själv gillar jag inte smält ost. Det minskar ju mängden möjliga recept en hel del. Grönsaker går allmänhet bra – med vissa specifika undantag. Men bara grönsaker blir ju ingen fullvärdig måltid till växande barn…

Så: ni som sitter på bra vegetariska recept som uppskattas av barn: skriv ner dem här! Kanske kan vi hitta ngra nya uppslag att använda :-)

Trädgården – en miljöfara? Jag hävdar att det beror på

Jag läste häromsistens i Miljöaktuellt att

Ny forskning visar att trädgårdarna är sämre för miljön än vad många tror.

Tja… jag tror förstås att det beror på.

Dels på vad alternativet är, det vill säga vad omgivningen i övrigt består av. Vår trädgård ligger mitt i fullåkersbygd. Alternativet här vore alltså hårt brukad jordbruksmark, med både besprutning och konstgödning. I vår trädgård använder vi ingetdera. i fullåkersbygd är varje åkerholme, varje stengärde, varje åkerren av betydelse för den biologiska mångfalden. Rimligen bör våra nästan tvåtusen kvadratmeter vara lite värdefulla.

Dels beror det förstås på vilken typ av trädgårdsskötsel man ägnar sig åt. I vårt fall är det ganska extensiv skötsel. Visst, jag ägnar många timmar åt att klippa häckar – eftersom vi har massor med häckar. Och vi har trädgårdsland. Men gräset klipps väldigt sällan. Vi räfsar aldrig löv. Vi rensar väldigt lite (och våra rabatter ser hemska ut). Jag ägnar mig inte åt att systematiskt rensa bort döda grenar och liknande.

Jag är alltså, så biolog jag är, övertygad om att vår trädgård, ur biologiskt och miljömässigt hänseende, är ett bra inslag i våra omgivning.

Betala mer och gör ditt eget bilbränsle

Sedan ett antal år tillbaka – nästan hela tiden vi bott här – har vi haft varmkompost. (Vi har de tillstånd som behövs och så.) Vi komposterar alltså i princip allt matavfall: fruktskal, grönsaksrense, köttben, matrester. Det blir en hel del. Vi har en specialköpt snygg rostfri hink med lock i köket för matavfallet. (Dessutom har vi vanlig trädgårdskompost.)

Komposten ger bra näring till trädgårdslandet. Som en bonus får vi mindre att lägga i soptunnan, och eftersom sophämtningsavgiften delvis baseras på antal kg sopor som hämtas hos oss så blir det förstås billigare för oss. (Sopavgiften har också en fast del.)

Men från början av april ändras detta. Kommunen börjar samla in matavfall. För matavfallet får man också betala dels en fast avgift, dels en avgift per kg. Den rörliga delen, kostnaden per kg, är lägre än för de vanliga soporna. Det ska stimulera till utsortering av matavfall. Alltså, högre fast taxa totalt, men samtidigt lägre taxa per kg för delar av soporna.

För dem som inte alls sorterat ut matavfallet innan, alltså.

För oss innebär det förstås höjning på båda områdena. Vi får ju betala för hämtning av sopor som tidigare varit gratis för oss eftersom vi själva tagit hand om dem.

Det är förstås surt.

Är jag då upprörd?

Nej.

Självklart är det bra att de samlar in matavfallet.

När vi komposterar läcker det förstås metan. Biogas. Det är sånt vår bil drivs på. Metan är också en mycket effektiv växthusgas. Tjugo gånger värre än koldioxid. Från komposten läcker det rakt ut i luften.

Nu när de samlar in matavfallet kommer det istället att rötas. Biogasen tas omhand. Istället för att läcka ut och ställa till skada kan gasen användas som fordonsbränsle. Till exempel till vår bil. Det är självklart jättebra. En fantastisk miljöåtgärd :-)

Ikea svarar

Idag fick jag svar från Ikea igen. Den här gången som ett bifogat word-dokument, med följande lydelse:

Hej Sanne!

Tack för att du är intresserad av våra produkter och vårt tillvägagångssätt när det gäller kemikalier.

Kunder ska alltid känna sig säkra på att produkter de köpt på IKEA är säkra och hälsosamma att använda. IKEA vill minimera eller helt undvika användningen av kemikalier och substanser som kan vara skadliga för människor och miljön. Därför välkomnar vi EU:s REACH-lagstiftning om kemikalier och substanser som är helt i linje med IKEA:s försiktighetsprinciper angående kemikalier. Alla Produkter på IKEA globalt skall följa restriktionerna i EU:s REACH-lagstiftning.

IKEA SOLSTA bäddsoffa innehåller råmaterialet polyuretan skum och lim. Vår leverantör är ålagd att konstant testa och säkerställa våra strikta krav och vi har testresultat som visar att SOLSTA bäddsoffa som producerats av denna leverantör inte avger eller innehåller några kemikalier som innebär någon risk för våra kunder.

SOLSTA bäddsoffa har testats I enlighet med Analytica Chimica Acta 510 (2004) 109-119 det utförs för att kontrollera Toluendiamin (TDA) och Diaminodifenyl-metan (MDA). Utsläppstest av färdigställd produkt utförs i enlighet med ISO 160000 för att verifiera kraven.

Om du är intresserad av våra övergripande tillvägagångssätt för hållbara och hälsosamma produkter så titta gärna på vår Hållbarhetsrapport för 2011, den finns på IKEA:s hemsida under ”Fakta och Siffror”.

Tveka inte på att återkomma till oss om du har fler funderingar eller frågor.

Med vänliga hälsningar,

Pesronligen skulle jag ju tyckt att det vore logiskt att också skriva ut vad för sorts lim de använder (eftersom de nu nämner lim) – lim kan ju vara väldigt olika saker. Eller vilka ämnen som använts till att färga tyget och behandla tyget i övrigt. Och för den delen vad stommen i övrigt består av.

Men det är ju jag det.

Nå, jag kanske ska låta mig nöjas med detta. De har ju faktiskt ansträngt sig, det är uppenbart. Och det verkar som att soffan inte är ett hälsomässigt påtagligt dåligt sovalternativ för vårt barn. Det är ju faktiskt det viktigaste i just den här frågan, just den här gången.

(Men nej, jag känner mig inte helt nöjd med svaret.)

Ekologiska barnunderbyxor i plastnecessär

Jag kollade upp Lenas tips om kalsonger på Lindex. Japp, de duger alldeles utmärkt. (Hur gör man för att utmana det ena företaget att göra bättre ifrån sig för att det andra gör det? Alltså, gör det någon skillnad att säga till H&M ”titta, Lindex har, så skärp er, annars…”?)

Extra plus i kanten för att det faktiskt stod ”underbyxor” (alltså inte ens könskodat i namnet) på etiketten.

Vad som däremot kändes onödigt var förpackningen. Istället för bara en prislapp eller liknande, så var de tre underbyxorna nerstoppade i en liten genomskinlig plastnecessär, med dragkedja och allt. Snacka om onödigt förpackningsmaterial… Dessutom kändes det som en ganska märklig plast som jag spontant skulle känna vissa farhågor kring innehållet i.