Etikett: amning

Föräldraskap är även att minnas

Det är förhållandevis ofta så att barnfria helger för mig infaller just i mitten av februari. Den här gången är det visserligen framför allt för att det är sportlov nästa vecka. Men dessutom är det ju mittlördag för spexet. Och det missar en gammal directeur inte gärna – medan jag då hellre är hemma och …

Fortsätt läsa

Liten uppdatering

Han sover huvudsakligen ganska bra nu. (Ja, bortsett från just för tillfället. Han är förkyld och har varit hemma några dagar – t.o.m. med någon sorts tendens till feber! Och han hade krupphosta en natt den gångna helgen Så de senaste nätterna har det varit stökigt och bökigt och krångla på mamma och bara mamma …

Fortsätt läsa

Jodå, det är bättre.

Han sover bättre. Efter ett antal veckor, när han inte somnade förrän halv elva-elva på kvällarna (på nyår var han vaken förbi midnatt…) så somnar han nu åter strax efter nio. Han vaknar på nätterna, men han är inte vaken/halvvaken/gnällig evinnerliga långa stunder vareviga natt – bara vissa nätter, och då ofta av någon anledning, …

Fortsätt läsa

Ettochetthalvtårstrots, skrik, amning och trötthet

Jag minns det från när Simon var i den åldern. Man hade hört talas om 2-årstrots – men så dök det upp: en kraftfull trotsperiod redan vid ett och ett halvt års ålder. Jag tror nästan jag minns den som värre än den ”riktiga” trotsen. Och ja, där är vi nu. J är snart 1½ …

Fortsätt läsa

Egentligen stör det mig inte att amma

Men det finns tillfällen när det känns besvärligt. Det är midsommar. Jag har en massa fina klänningar, men det var gräsligt längesedan jag kunde ha dem. Först var det graviditeten, när jag för det första inte kunde ha många av klänningarna och för det andra inte alls kände för det. Och sedan amningen. Jag kan …

Fortsätt läsa

Sprängfyllda bröst (2009-03-30 – på väg hem)

Efter att ha varit hemma fem dagar i sträck, p.g.a. förkylning och sedan helg, och alltså ammat betydligt mer än på länge, så är nu mina bröst, efter en hel dag på jobbet, sprängfyllda. *ont* Och jag vet att jag kommer att sakna det där, i alla fall lite, den dagen amningen är över. Känslan …

Fortsätt läsa

Att förstå, lyssna – och bita

Jag tror det var i helgen jag såg det. Han satt i sin säng, och så ville han ha igång speldosan, så då kravlade han bort till den, för att få igång den. Inget nytt i det – så har han gjort innan också. Men då har han dragit i den – och aldrig släppt. …

Fortsätt läsa

Nattning

Rikedom och gåvor kan jag inte ge dig därför föraktar du mig Du haver väl någon bättre som väntar det är väl gott för dig Men jag har gett dig mitt hjärta och själ Du kom till mig och lova så väl Nu så haver Satan med sin falska snara gjort ditt hjärta falskt I …

Fortsätt läsa

Vånda

Jag läser om forskning med SSRI på möss under graviditet och ”amning” – om att mössen får problem med depression efter könsmognad/när de blir vuxna. Läser och våndas. Har jag ändå gjort fel? Ska jag leva med oron tills han blir vuxen, oron över att kanske ha orsakat framtida depressioner hos honom genom mitt själviska …

Fortsätt läsa

Att det ska vara så svårt…

Jag helammar. Det funkar bra, och jag trivs med det. Mitt främsta skäl att amma är att det är smidigt. Maten finns där, alltid, när den behövs – man kan alltid kolla om det är just det som behövs. Inget kladd med att blanda eller hälla upp eller värma. Ingen disk (fast en del tvätt …

Fortsätt läsa