[Kategorin Sanne slår in öppna dörrar och berättar självklarheter]
Det finns några böcker jag kommer tillbaka till igen och igen.
Susan Coopers fem böcker i serien En ring av järn/The dark is rising är sådana. Ja, det är ungdomsböcker. Men det händer fortfarande att jag läser om dem. Framför allt den första, och allra helst när det närmar sig jul eller snöstormarna tvingar oss att stanna hemma. Cooper är alldeles fantastisk på att väva ihop nutid med diverse gammalt mytologiskt stoff, på ibland oväntade sätt. Det är inte ”vanlig fantasy” – det är här och nu, men ändå inte bara.
Böckerna finns tyvärr nog inte att få fatt i på svenska längre, annat än på bibliotek och antikvariat :-( men man kan köpa dem på engelska.
En annan favoritförfattare är Maria Gripe. Tordyveln flyger i skymningen hör till det allra mest fantastiska som skrivits. Och frågan är om den inte är allra bäst i den ursprungliga sommarlovsföljetongen på radio, som alltså gjordes före boken. Agnes Cecilia – en sällsam historia är märklig och fantastisk på ett liknande sätt.
(Och om någon funderar kring filmatiseringar, så är Agnes Cecilia en okej film som dock inte kommer i närheten – ens till samma galax – som boken. Och filmatiseringen av En ring av järn lär ha så lite med ursprungshistorien att göra att man inte ska se den – vilket jag inte heller gjort.)