Tag Archives: jul

Jag är inte mycket för godis. I vanliga fall är det i princip bara mörk choklad och hårda mintsaker (poklagrisar, strong och mentos) jag gillar, och så finns det ytterligare några sorter jag kan klara av att äta om artigheten kräver det.

Men julen är en speciell tid ;-) De sorters julgodis vi bruar göra är alla sådana att jag i princip kan äta hur mycket eller länge som helst :-) Chokladfudge, mandelmassakulor doppade i choklad, chokladtryffel och pepparmintspastiller.

Till på köpet funkar jag likadant när det gäller nötter, som jag kan sitta och knäcka på läpande band. Godis och nötter är en betydligt större fara för mig än julmaten, som jag ganska snabbt tröttnar på.

Sedan några år tillbaka firar vi julen hemma. Men i år, till skillnad från de senaste åren, ville mannen i år att vi skulle åka upp till hans släkt till annandan – di gamle blir trots allt äldre och närmre döden för vart år som går.

Så därför sitter vi nu, på juldagskvällen, i bilen för en 45 mils bilresa norrut.

(Ja, bilresa. Efter övervägande kring priser och planeringsmöjligheter och tid vi behöver vara på plats för annandagskalaset och behovet av julklappstransporterande så landade det trots allt i bil.)

Att resa bort på juldagskvällen, med avsikten att vara borta flera dagar, efter att ha haft julafton hos sig, innebär en del pusslande för att undvika matsvinn. Det som igår var efterlängtade beståndsdelar på julbordet är idag att betrakta som rester som sannolikt är dåliga tills vi kommer hem om de lämnas i kylen. Det gäller alltså att tänka till. Skinkan blev infryst, liksom en hel del bröd. Julkorv, köttbullar, revben, blandade kålsorter och gravad lax blev kvällsmat innan avfärd. Sillen klarar sig nog tills vi är tillbaka, liksom spickeskinkan. Och prinskorven var redan slut.

Så nu sitter vi på väg i bilen, med Robyn på bilstereon.

Det är ganska märkligt i övrigt också. Visst, att vi inte har snö är i sig inget konstigt. Men efter kontroll av väderprognos och snödjupskarta har vi inte plockat med några termobyxor åt barnen heller.

Jag har aldrig riktigt förstått hur det där går till.

På julafton blir jag påtagligt mätt, på ett ganska jobbigt sätt, redan efter första tallriken. Och då är alltså inte första tallriken särskilt full: det är sill och lax i ganska små mängder.

Efter en tallrik till (med brunkål, långkål, brysselkål, lite julkorv och köttbullar och någon grönsak till, och lite börd) känner jag mig äckligt mätt. Trots att jag inte ätit mer än en vanlig dag.

Resten av dagen är jag liksom klubbat trött. Någon gång kring Karl-Bertil Jonsson, när julklapparna är utdelade och julgröten snart klar att ätas, är jag så trött att jag helst vill gå och lägga mig.

Och det sitter i. Efter att ha sovit till kvart i elva (!) idag, och gjort ungefär ingenting alls idag, är jag även idag totalt klubbad. Helt jävla skitslut.

Och så har jag noll inspiration. Det är som att all ork och lust runnit ur mig. Jaha, nu är jag ledig. – Vad är det jag vill göra nu när jag är ledig? Jag minns inte. Jag har gjort det mesta av det jag strävat emot de senaste veckorna. Och det jag inte gjort kan kvitta, för det var liksom inriktat på julen, så har man inte hunnit det nu så är det liksom ändå ingen vits.

Konstigt julhumör, helt enkelt. Och jag inser att även det är ett återkommande fenomen.

Det här med att göra ingenting är hel enkelt inte min grej.