Tag Archives: kyrka

Kyrkans körsångsmonopol

I den debatt som varit på sistone kring kyrkans roll och kyrkans värde så argumenteras det bland annat för att det finns stora poänger med att vara medlem i kyrkan även om man inte tror på gud, för att kyrkan gör en massa bra saker. Vilket ju i sig är bisarrt, för om inte de pengarna gick till kyrkan, om kyrkan verkligen blev av med den rollen man har, så skulle de pengarna kunna gå till liknande verksamhet fast i annan regi.

Nå. Ett av delargumenten i det där är musik och körer. Jag har sett personer argumentera för hur fantastiskt det är att kyrkan ser till att det finns möjlighet för så många människor att få sjunga i kör.

Jag tänkte på det, när jag satt och sjöng till stereon i bilen innan idag. Tänkte på den där längtan i magtrakten att få sjunga. Att hitta människor att majsjunga och gå luciatåg med. Och så la jag liksom plötsligt ihop det ena med det andra: det där blir sannolikt aldrig av – för på en liten ort är det liksom kyrkan som har ensamrätt på att samordna engagerade människor som vill sjunga tillsammans. Kyrkan har monopol på körsången. Vill man sjunga tillsammans med andra så får man svälja den religiösa förtreten och acceptera att halva den repertoar man ska sjunga har religiös koppling och att det är kyrkans lokaler som kommer att vara replokal och konsertlokal.

Hade inte kyrkan funnits så hade förmodligen sångälskande människor sökt sig samman och valt repertoar och sammanhang baserat på gemensamma önskemål. Och så är det förstås på större orter; där finns det i alla fall tillräckligt många människor för att det ska finnas båda delar. Men på små orter blir det så lätt att kyrkan, med sin stora verksamhet, med både pengar och lokaler, får monopol. På både det ena och det andra.

Tacksam, men inte åt det hållet

Igår fick jag brev från församlingen här:

Du/Ni är välkomna till Tacksägelse
i XXX kyrka
[Datum & tid]

Kyrkans klockor ringer till minne av
[Älsklingens namn]

Tacksägelsen är den del av gudstjänsten där vi
får tacka Gud för den avlidne och vad som
varit.
Kyrkklockorna ringer till minne, och församlingen
Ber för den som dött och de som sörjer.

Till kyrkan får vi alltid komma för gemenskap,
stillhet och bön.

Du är varmt välkommen till kyrkan och vår församling.

XXXX
kyrkoherde

Jag är oerhört tacksam över att ha fått den tid jag fick tillsammans med älsklingen. Men jag kommer inte att gå till kyrkan och skicka någon av den tacksamheten till någon som inte finns.

Det jag tycker är intressant i det här sammanhanget är att jag fortfarande inte fått någon officiell information från dem med anledning av graven/gravplatsen. När det gäller gravplatsen har de bara svarat på direkt fråga (och inte särskilt uttömmande). Jag kan tycka att information kopplat till graven borde vara nödvändigare än att informera mig om att de ska ha gudstjänst.

Varför har man behållit modellen med kyrkoval?

På söndag är det kyrkoval. Och jag borde förstås inte bry mig, för jag är inte medlem i kyrkan och inte troende och kan alltså inte heller rösta. Och i huvudsak bryr jag mig inte heller, ungefär som med en massa andra föreningar jag inte är medlem i och inte har intresse av.

Men jag fascineras ändå. För det skrivs och påtalas en hel massa nu i sociala medier om vikten av att använda sin rösträtt i kyrkovalet (för de som har rösträtt då alltså), för att begränsa SD:s inflytande i kyrkan.

Och alltså, jag förstår den ambitionen och tycker det är lovvärt att uppmana folk att rösta av det skälet. Inte för att jag riktigt tycker det ska behövas, för själv är jag ju sådan att jag älskar att rösta, älskar att ta alla chanser att kunna vara med och påverka och göra min röst hörd, och på den tiden jag fortfarande var medlem i kyrkan så gick jag och röstade.

Det jag inte förstår är att kyrkan fortsätter att ha den här modellen.

Kyrkan är en förening. En religiös förening, men ändå. En väldigt stor förening, men ändå. Trots det har man fortsatt att ha kvar en modell som helt grundar sig i det faktum att kyrkan och staten tidigare hörde samman. Så även om kyrka och stat har separerat, så har man i princip behållit samma typ av val.

Jag tror att den kostymen inte riktigt är anpassad för kyrkans nuvarande behov. Det är ju uppenbart (med tanke på hur lågt valdeltagandet brukar vara i kyrkovalet) att väldigt få av medlemmarna bryr sig om detaljerna i kyrkans styrande på det sättet.

Och samtidigt är det uppenbart att kyrkan (det vill säga de som jobbar inom kyrkan) verkligen inte vill att SD ska få för stort inflytande. Och risken för stort inflytande kommer sig av lågt valdeltagande.

Det känns liksom som att det vore rimligt att bygga om modellen för hur man utser representanter inom kyrkan? Om de som är engagerade i föreningen, och de som är anställda för att driva verksamheten, inte är nöjda med resultaten som modellen ger, så verkar det väl rimligt att göra om? Och därmed dessutom slutligt ta klivet från staten. Jag menar, när det handlar om val till riksdag och så vidare så är det ju i grunden inte mycket snack om hur man ska bygga det här med röstning och så (även om man kan pilla i detaljerna), men i en förening är det väl  egentligen ingen som förväntar sig den här sortens gigantiska röstningsförfaranden?

Okej, förmodligen har jag missat nån viktig detalj. Förmodligen är det inte alls bara så att man råkat behålla det där man hade under alla de år stat och kyrka var gifta med varandra, eller inte riktigt pallat med att erkänna att det faktiskt är slut och orka ta konsekvensen av det.

Eller?