Tag Archives: ovanvåning

Igår övergick jag till att huvudsakligen använda en stoppnål. Fördelar: böjs inte lika lätt som en knappnål, och går därmed inte av lika lätt. Nackdel: inget rejält huvud – lättare att tappa ner i springorna… Fast om man då sticker ner en knappnål och lirkar in den i stoppnålens öga, så kan man lära sig tekniken för att få upp stoppnålen igen.

Andra erfarenheter:
* Man får ont i pekfinger och långfinger efter att ha pillat med en nål i springor i två dagar
* Man blir törstig av att pilla damm
* Man får ont i ryggslutet och får sura uppstötningar av att sitta dubbelvikt på golvet alltför länge
* Man får väldigt mycket mer gjort när det är rejält åskväder och man drar ur sladden till datorn. För då kan man inte ta paus och sunka vid FL

Nu har jag pllat damm så det räcker. Eller, ja, sambon får komma hem och inspektera Tycker han att det inte räcker, så får HAN pilla mer

Så har jag spacklat de allra värsta hålen i golvet. Alltså de hål som uppstått efter att stora kvistar/knastar slutligen gett med sig, och de västa hålen som uppstod efter att vi brutet bort den gamla väggen till sommarrummet och när vi flyttade om den gamla golvluckan. De hål man annars skulle riskera att trilla ner i, typ Orhål och annat smått får vara synligt Dels VILL vi att det ska vara ett gammalt golv , dels skulle jag annars få spackla tills jag är 72, som sambon uttryckte det igår

Slipat spacklingen. Dammsugit efter det.

Snart ska jag måla lite grönt igen

Det är jag och dammet nu.

Ja, det drar så sakteliga ihop sig mot golvmålning. (Bara liiite kvar på väggarna först ) Men innan golvet kan målas, så måste golvspringorna rensas.

Nu snackar vi gammalt vindsgolv här. I ett hus byggt för si så där åttio år sedan. Det här golvet har aldrig varit ”till snyggt”. Aldrig behandlat eller så. Däremot välanvänt… Så i springorna – som är allt mellan 0,1 och kanske6 mm breda – har det under årens lopp samlats en hel del… Huvudsakligen damm, som hunnit torka och fastna rätt bra. Men dammet är blandat med annat: nedrasat bruk, sågspån, småsten, säd…

Ja, just säd. Jo, de har väl förvarat sånt däruppe en gång i tiden. (Vi har tidigare under renoveringens gång hittat en hel massa lökskal, samt enstaka fröer av vad vi tror är dill eller morot, däruppe.)

Sädeskorn som kilat ner sig i för smala springor är J-T svåra att få upp. Värre än allt det andra, faktiskt.

Jag har provat ett antal ”verktyg”.
* Skruvmejsel är det jag läst i böcker. Jovars, det går i vissa breda springor. Om brädorna inte är för tjocka dessutom (för då når inte skruvmejseln ner till fjädern). Inte annars.
* Stämjärn. Ungefär lika kasst som skruvmejsel – ibland något bättre, ibland något sämre.
* Den tunna änden på vinkelhaken. Funkar bitvis.
* Påsnit/ ”jungfruben”. Alldeles för mjukt, böjer sig.
* Stor gammal synål av det slag man syr skinn med. OK på enstaka ställen, men vill gärna karva söner träet.
* Knappnål.

Det sista är det som funkar bäst. Trots att jag vid det här laget knäckt tre eller fyra knappnålar.

Så jag karvar och kravsar en bit. Dammsuger upp (det som ligger kvar i närheten av springan – resten får tas i en omgång sedan. GUD vad det sprätter iväg!). Krafsar en bit till. Dammsuger. Och så vidare.

Jag fortsätter imorgon…

Jag har nu gjort andrastrykningen på en grön vägg, och det ser faktiskt lovande ut.

Det som är jobbigt är dock att försöka se till att det kommer in färg i alla springorna. Annars lyser de trävita springorna för mycket mot det gröna. Men det är liksom lättare sagt än gjort Jag har testat olika målningstekniker, och även att nyttja en tunn hobbypensel respektive att trycka in färg med en svamp. Det går sådär Men, ja, springorna syns mindre nu än innan, i alla fall. Hä som dug, liksom

Det blir så vackert ljus av den ultramarina färgen. Mystiskt på något vis. Uppfyller hela världen. Det känns livgivande, strålar ut kraft – och ger lugn på samma gång

*njuter*

Associationerna haglar
Första strykningen grönt klar, i alla fall

Första strykningen av linusfärg på putsväggen i vårt rum är också klar, efter många om och men. Men ytan på putsen är grövre där, så på en stor del av väggen funkade det inte att rolla. Det innebar förstås dessutom att det gick åt mer färg – och eftersom min färgblandare *s* inte var hemma, så målade jag klart det gröna i väntan på mer linusfärg. Samt påbörjade målning av blått…

Ultramarint. Det är en så otroligt underbart vacker färg! Jag har gjort ungefär halva första strykningen nu, i en nyans som består av 3 delar ultramarin och 5 delar zink-titan-vitt. Ljuvligt!!

Och nu har jag då avslutat första strykningen av linus i vårt rum. Snart dags för sängen…

Jag har börjat måla grönt! Underbart att äntligen måla kulör efter allt det vita Till exempel SER man var man har målat och inte målat (Det underlättar ibland.)

Det är sonens rum, och det är han själv som valt färgen till väggarna. En blandning av ca 50 procent thottgrönt och 50 procent vitt (zink-titan). Jag har nu ikväll hunnit med första strykningen på två av de tre väggarna. Och jag kan inte riktigt bestämma mig. Till största delen tror jag att det blir jättesnyggt. Men så är det något med nyansen på färgen som mest får mig att tänka på tryckimpregnerat trä…

Min förhoppning är i dock att det ska bli ljusare efter fler strykningar. På de fläckar där det sugit minst (d.v.s. på de shellackade kvistarna) så är färgen ljusare och mindre ”cuprinolig”. Nå, den som lever får se. Annars får vi blanda mer vitt i sista strykningen

Primer på en vägg

Det normala är väl annars att man målar naglarna på UTSIDAN – men för tillfället är min högra tumnagel målad på insidan/baksidan. Får nog klippa den imorgon…

Kvällens målningspass var rent för jävligt: in bakom rör nere innen vid snedtaksgolvet, in bakom rör och bjälkar längre upp och i taket, trångt och smalt och ingenstans att bli av, liksom

Men nu TROR jag att allt vitt med linoljefärg ska vara gjort för den här omgången. Okej, det kvarstår två putsväggar som ska målas med linusfärg. Och sedan har vi ju hall och allrum – men målningen av dem kommer i en senare etapp.

Litet etappmål, kanske?

…vitt vitt vitt vitt vitt…
Jag börjar tröttna på vit färg nu
Vit linoljefärg. Två strykningar klart i snedtak i två rum och i tak i ett rum nu. Samt en strykning i halva vårt rum.

Och jag har provat Linus-färgen på en putsvägg. En strykning hittills. Det blir så vackert! Ser ut som en nykalkad kyrkovägg

Men jag längtar efter att börja måla med kulör

Hänt sedan sist:
* Fixat avslutande bitar på väggarna i de tre riktiga rummen (alltså inte hall och allrum – där finns små detaljer kvar)
* Spacklat igen de tomma knasthålen samt slipat
* Shellackerad en hel massa knastar och kådgångar
* Köpt en ***** massa färg

Nu är det dags att börja måla…?!? AAAAAAAHHHHH