Strax innan vi kom hem ikväll (med lammet i bakluckan), brast radion ut i ”In kommer Gösta” med Philemon Arthur and the Dung.
Ljuden från baksätet fick oss att inse att barnen inte hade hört Philemon Arthur tidigare. De lät väldans förvånade när jag och mannen skrålade med och gungade fram och tillbaka i takt med musiken.
Vilken brist i vårt föräldraskap!
Så så fort vi kommit innanför dörren letade jag rätt på samlingsskivan och spelad hits för dem: In kommer Gösta, Ingenting i min hjärna och Blomman. Ungarna var kvickt med på banan och dansade runt med varsin gammal avdankad mikrofon, lyckliga och galna.
Lite skolning ska ju ungarna ha!