Jag pendlar med tåg. I princip varje arbetsdag har jag 30 minuter på tåget på morgonen och 30 minuter på kvällen. I bästa fall. Vissa dagar, när det är strul, blir det betydligt mer.
Den där tiden ska ju slås ihjäl, och det kan man göra på olika sätt. På morgnarna sover jag i princip alltid. Eller försöker i alla fall. På sin höjd kan jag bläddra en stund i en gratisblaska eller prata med maken.
På eftermiddagen har jag oftast mer ork (eller är i alla fall mer påtagligt vaken). Då ökar möjligheterna. Man kan till exempel blogga (fast jag har inget trådlöst nät, så det här kommer jag inte att ladda upp förrän i kväll) eller spela spel. Prata med folk man känner (jo, det är fler som kan den här resan utan och innan). Eller läsa en bok.
Det där sista är jag inte så himla bra på. Jag hinner för sällan gå till biblioteket och än mer sällan låna till mig själv. Dessutom är jag sådan att antingen tycker jag boken är bara halvintressant och då tar det så lång tid att läsa ut den att jag hinner glömma bort att jag läser den innan jag läst klart den, eller så tycker jag boken är så bra att jag inte kan göra annat än att läsa varje ledig stund (och en del andra) ända tills boken är slut, och då blir verkligen hela den övriga tillvaron lidande. (Okej, det finns nog böcker som hamnar lite mer åt mitten. Kanske.)
Men ibland händer det i alla fall att jag går till pocketshop på stationen i stora staden och köper mig en bok. Trots dåligt samvete (!) om naturresurser och pengar. Och så blir det antingen en sån där bok som aldrig blir färdigläst, eller en sådan där bok som tar upp hela tillvaron i ett par dagar.
Och sedan då?
Sedan blir den förstås liggande. En del böcker vill jag förstås ha kvar. Mestadels faktaböcker. Men många pocketar har jag ju egentligen inget behov av att ha kvar. De ligger kvar som ett dåligt samvete där hemma, och tar plats och skräpar ner.
Tänk om fler pendlare kunde få glädje av dem!
Det vettiga vore förstås…
Nä. Det skulle förstås aldrig funka. Det är alldeles för okommersiellt.
…men i alla fall – man får väl drömma?
Jag skulle vilja ha ett pocketbibliotek på stationen. Ett ställe dit man lämnade sina avdankade gamla pocketar, och så kunde andra låna dem. Eller ja, det behövde ju inte vara något krav på att lämna tillbaka dem, poängen är ju just att de ska komma till nytta.
(Ja, jag vet att man kan lämna dem till loppis. Men det blir ju inte av. Eller dröjer i alla fall jättelänge. Stationen ligger ju där jag passerar varje dag.)
Nä, det ligger förstås inga pengar i detta. Vem vill upplåta en lokal åt gratisverksamhet på en centralstation, liksom?
Alternativet vore ju att Pocketshop öppnade en begagnatavdelning, dit man kunde lämna böcker och så sålde de dem för en tjuga eller nåt. Då skulle de ju ändå tjäna pengar. Men jag vet inte om det passar med deras image?
Annars får jag väl ta ett snack med nya Coop nära som ska öppna på stationen? Eller kanske något av caféerna kan tänka sig en liten hörna för utbyte av böcker? Hallå, finns det några idealister på stationen?