Till frukost läser jag Sydsvenskan. (Om den kommit då; det har varit lite si och så med det de senaste månaderna.) Idag finns ett reportage under den återkommande vinjetten Inpå livet. Temat är ”hänga med sin tid”, och artikeln har rubriken ”Generationer med olika syn på integriteten”. (I nuläget får ni klara er utan länk, för artikeln verkar inte vara utlagd på nätet ännu, och de tidigare ligger ändå som premium och kan bara nås om man är inloggad. Här finns artikeln, men troligen kan du inte läsa den eftersom den är ”premium”.) Dels har man intervjuat fyra äldre personer – så där med porträttbild och så en lång bildtext – om deras digitala liv. Dels är det själva artikeltexten, som huvudsakligen är en intervju med Bengt Holgersson, 75 år gammal och tidigare landshövding i Skåne, om hans syn på den moderna världen och integritet.
Holgersson tycker det är hemskt med människor som sitter och pratar om privata saker i mobilen på bussen eller som lägger ut nätet.
Nej, Bengt Holgersson har inget emot mobiler eller annan informationsteknologi. Detta handlar om hur vi ser på vår egen personliga integritet, säger han.
– Jag tror att min generation är mycket mer noga med den, medan dagens yngre generation inte är det.
Ja, och så fortsätter det i liknande stil.
Men det jag sitter och funderar över är att jag tycker intervjuaren/artikelförfattaren har missat att belysa att att integritet förmodligen betyder olika saker för olika personer. Olika generationer, om vi nu ska förenkla det på det sätt som Holgersson gör. Och i det hänseendet är det helt uppenbart att jag tillhör den där konstiga yngre generationen.
Jag tror inte att den yngre generationen bryr sig mindre om integritet. Absolut inte.
Men min gissning, utifrån det Holgersson säger i artikeln, är att för Holgerssons generation betyder integritet att man håller tyst om saker som är privata, ser till att så få som möjligt vet om det som kan vara känsligt. Att det är så den generationen lärt sig att ”skadeförebygga”.
Jag och mina gelikar skadeförebygger istället genom att vara raka och tydliga med vem vi är. Genom att vara öppna med vem vi är, vad vi tycker, vad som får oss att må bra och dåligt. Därmed talar vi också om att den som klampar över gränser och inte respekterar dessa våra personliga behov inte har tagit hänsyn. Vi ”skadeförebygger” genom öppenhet, inte slutenhet.
Vi ”yngre” värnar vår integritet med de fantastiska medel som står till buds. Integriteten har inte blivit mindre viktig, den har bara utvecklats.
Och nej, jag har inte till de unga. Jag är medelålders. Och jag avundas dagens unga, som genom digitala kanaler och öppenhet kan hitta själsfränder tidigt och därmed värna sin integritet på ett helt annat sätt än vad som var möjligt när jag var riktigt ung.