Idag var det stora hantverkardagen.
Först kom elektrikern. Vi hade konstaterat att han måste komma och dra om elen. Elen både till vardagsrum, matrum och hall (plus badrum) går genom köket, och den gamla fulkabeln längs taket m.m. såg rostig, märklig och otrevlig ut. Det måste lösas INNAN vi fixade väggarna i köket. Vettigast var väl att dra alltsammans under köksgolvet när det ändå var uppbrutet…? Så det kom han för att göra. Vid halvåttasnåret i morse tömde vi skänken i matrummet för att kunna flytta på den för vägggenomborrning/-föring; därefter detsamma med en bokhylla i vardagsrummet. Han har nu dessutom förberett för alla anslutningar av köksvitvaror.
Ett par timmar senare dök även VVS:aren upp, för att titta på vad som behövde åtgärdas med vatten och avlopp i köket: flytta avloppet, byta avloppsrör ut etc. PPlus lite anslutingar av vask och diskmaskin (över sommaren) i tvättstugan. Han tittade på rören i marken och tyckte att vi borde byta vattenledningarna också; typ svårt att veta om de skulle hålla 1 eller 10 år till. (Gör man om hela köket vill man inte bryta upp golvet ens om tio år.) Så då fick han göra det. Samt att han passade på att dra in nya vattenledningar vidare till badrummet för framtida bruk – så nu hänger dessa över toaletten…
Vad som blev värre? Jo, det var den tredje hantverkaren. Tvättmaskinskillen.
Efter att vi nu varit utan fungerande tvättmaskin i 25 dagar, så hade den beställda nya trumman kommit och skulle installeras. Han kom vid lunchtid, så under en period var de tre stycken som jobbade parallellt på liten yta.
När han var nästan klar påpekade han att även elementet i maskinen var trasigt och behövde bytas. Detta trots att de lovat att inget mer var trasigt… Nå, inget att be för.
När så slutligen alla hantverkare gett sig av, testades tvättmaskinen.
Fy fan vad den lät! Värre än någonsin när den centrifugerade. Typ över hela bygden. Jag fick en förfärlig ångest och trodde att jag var på väg att få tillbaka den hemska kanske-stress-kanske-migrän-huvudvärken Andra maskinen som kördes lät möjligen aningen mindre vid sista centrifugeringen, men den var å andra sidan dyblöt och inte ordentligt sköljd när vi tog ut den…
Imorgon ringer vi dem igen. Men jag har en jävla ångest, över att de varit här tre gånger och tydligen ändå inte lyckats lokalisera det fel vi från början ringde om och vi ännu inte har en fungerade maskin – men pengar kommer vi att behöva betala…