Jag är ingen handväskmänniska. Det är extremt sällsynt att jag använder handväska – det är bara om det verkligen inte finns någon annan lösning, och jag känner mig aldrig bekväm med handväska.
Jag är en fickmänniska. Jag vill ha saker i fickorna. I fickorna stoppar jag nödvändiga saker: nycklar, plånbok, näsdukar, bindor, halstabletter. Eller annat som är nödvändigt beroende på situation.
Visst finns det situationer då jag klarar mig utan fickor, men de är få. Inga fickor=inget ansvar. Ofantligt skönt de gånger det verkligen är så, väldigt besvärande de gånger jag trots allt måste eller vill ta ansvar.
Många gånger är jag dessutom en ryggsäcksmännniska. I ryggsäcken finns större saker jag behöver på jobbet, på träning eller när jag ska resa bort. Ryggsäcken behövs när fickorna inte räcker för alla behoven.
Men…
Jag är kvinna.
Som kvinna antas jag vilja ha handväska.
Alltså behöver jag inga fickor.
Kläder för kvinnor har inte fickor. Eller jo, vardagskläder som jeans och rejäla jackor och sånt har fickor. Men inte finkläder. Inte klänningar. Inte somriga lättsamma kläder. Då förväntas man gå omkring med en liten fånig handväska. Eller helt enkelt vara ett våp och inte ha något ansvar utan klara sig på andra människors (mäns) plånböcker och nycklar.
Det stör mig. Jag kan och vill ta ansvar för mig själv. Och jag vill kunna ta på mig en härlig sommarklänning och gå till jobbet. Utan att för den skull dra på mig en jacka eller en ryggsäck för att ha någonstans att stoppa nycklarna. Eller gå med nycklarna i handen hela dagen.
Och visst är det kul att sy kläder, ibland, men jag tycker det är fånigt att jag ska behöva sy själv bara för att få fickor i kläderna.
Hur är det, män, har era finkläder och sommarkläder fickor?
För övrigt så är min man mer handväskmänniska än jag. Han är både fick-, ryggsäcks- och handväskmänniska.